Idag finns det många akademiker från utlandet som har sämre karriärsutsikter än deras svenska motsvarigheter trots lika utbildningsnivå. Detta är en betydande brist på integration bland högutbildade som aktivt söker chanser att etablera sig på svenska arbetsmarknaden. Samtidigt skriker näringslivet efter kompetens som fattas i stora delar av svenska utbildningar. Med siffror som syftar på att hela 40% av alla nya studenter på avancerad nivå, innan pandemin, var internationella så är det stort misstag att inte få in dessa i svenska arbetsmarknaden. Faktum är att de flesta trivs i Sverige men möter byråkratiska hinder och även svårigheter i jobbsökande som skadar kompetensförsörjningen överlag. Med praktik kan många av problemen minska avsevärt.
Diskriminering eller nätverk?
Självklart är inte detta helt baserat på diskriminering, utan till stor del på brist av information och framförallt nätverk. Arbetsgivare förespråkar ofta vikten av nätverk i jobbsökande och rekrytering. Inte grundad i nepotism, utan nätverk är en bra indikator på kompetens bortom CV och personliga brev. Med det i åtanke är det inte överraskande att studenter uppväxta i Sverige har försprång över nyanlända och internationella akademiker. Å andra sidan finns forskning från IFAU som tyder på att svenska namn har bättre chanser för intervju än arabiska namn. Dessutom spelade erfarenhet inte någon roll för sökande med arabiska namn trots att det hade en positiv effekt för svenska namn. Det kan visa att nätverkande har större betydelse än faktisk erfarenhet, samtidigt verkar diskriminering vara vanligt.
För att minska gapet har många arbetsmarknadspolitiska program och åtgärder prövats med varierande framgång. Framgångsrika exempel har sett siffor uppemot 70% anställningsgrad efter utförd praktik bland nyanlända akademiker. Saco har under längre tid förslagit praktik för akademiker för att underlätta för nyexaminerade med olika svårigheter att hitta anställning. Det skulle kunna ha bättre effekt än arbetsprogram då det finns starkare nätverk och tillit i högskolor än vad det gör till arbetsförmedlingen. I rekryteringsenkäten 2021-2022 svarade enbart 13% av företag att de skapade anställning från Arbetsförmedlingen medan siffran via nätverkande var 51%.
Svårigheter för arbetsgivaren?
Siffror från 2015 visar att kostnaden och tiden att färdigställa en utländsk färdigexaminerad är betydligt lägre än att utbilda från grunden i Sverige till samma nivå. Utöver kostnaden av 13 år skolgång inför universitetsnivå så kostar komplettering till svensk utbildningsstandard ändå mindre än en kandidatexamen.
Med utbildning från både hemland och Sverige så är de mer kompetenta än sina svenska motsvarigheter trots mindre resurser. Trots detta uppger endast 17% respektive 7% att de samarbetar med högskolor eller forskningsutbildningar. Inte ens siffrorna för olika yrkesutbildningar nådde 40%. Med mer samverkan mellan lärosäten och arbetsmarknaden så kommer arbetslösheten att minska avsevärt inte enbart för utlandsfödda. För att det ska vara möjligt så måste fler utbildningar ge möjlighet att utföra praktik som del av utbildningen. I nuläget med egna beräkningar från Studentum.se så finns praktik enbart på 400/3300 grund och avancerade utbildningar i Sverige.
Ännu en fördel med internationella praktikanter är att de kan medföra kunskap och erfarenheter som inte finns bland svenska studenter. De kan även potentiellt öppna upp till kontaktnät och marknader i sina hemländer, detta blir enklare i grad med mer internationella marknader och industrier med engelska som lingua-franca i större delar av världen.
Djupare läsning
Därför ska vi satsa på invandrade akademiker. Saco
100 000 arbetslösa akademiker. Saco
Utländska masterstudenter och doktorander lämnar Sverige. Svensktnaringsliv
Gigekonomin som dörröppnare? IFAU
Rekryteringsenkaten.2021-22.pdf (svensktnaringsliv.se)
Utbildning i Sverige, Universitets- & högskoleutbildning, praktik Studentum.se